Däremot har motivationen dykt upp lite grann igen.
Det gör mig glad över att slippa tänka på att jag inte bryr mig om att kugga.
Jag oroar mig ofta över mitt eget sätt att hantera situationer som jag finner obehagliga, jag ignorerar dessa och struntar fullständigt i om jag misslyckas.
Jag vill inte misslyckas, jag är riktigt vass när det kommer till kritan och viljan finns där.
Det är just det att när (som jag skrev i tidigare inlägg) viljan dippar så blir det stopp.
Men idag efter att ha suttit med några kursare och dessa ojjat och nojjat sig så tog jag automatiskt rollen att uppmuntra och fånga deras motivation.
Jag lyckades i alla fall fånga upp min egna vilja och nu kämpar jag med att hålla kvar den.
Vi har ungefär tolv böcker till nästa veckas examination. Det är inte hela böcker utan kapitel, allt som allt runt 500 sidor vilket inte vore så krångligt att ta sig igenom och jag har all litteratur hemma. Nu ska jag bara börja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar