visst gör det ont när knoppar brister

Jag har utmärkt mig från mängden.
Jag har tagit kontakt med sexiga handledaren och diskuterat seminariernas upplägg.
Och jag är så sjukt pirrig nu.

Att man kan få känna sig såhär efter så många år.
Det är fantastiskt.

Jag är spattigare än ett dampbarn på E.

Jag måste prata med människan, jag vill framstå som intelligent.
Vad jag hoppas att människan tänker på mig som intelligent, gärna snygg också.

Det vore fantastiskt om handledaren låg vaken på natten och tänkte på mig.
Jag hoppas att jag inte luktade illa, att håret såg bra ut och att jag inte var påflugen.

Det vore nått om jag blev anmäld för att vara för närgången mot handledare.

huahahahhaa!

Nu ska jag sitta och fantisera.